fredag 9 november 2012

Varför man bör hålla sig väl med västgötska bönder

Jag hyser varma känslor för västgötska bönder. Rent generellt. Just den här tyckte nog att jag var konstig som ville ha den gamla tvättunnan som legat och skräpat i min svärfars lada i evigheter. Jag erbjöd mig att köpa den men han var bara glad att bli av med den. Min mans vänliga kusin fraktade åbäket med lastbil upp till Stockholm och här står den nu. På berget. Vid en buske. Den har stått på lite olika platser i trädgården och jag har inte hittat något perfekt ställe. Kanske gör jag vattentunna av den till våren. Men den är så fin som den är.

2 kommentarer:

  1. Åh vad fin...gammal o nött. Omgiven av mossa, grenar o blad. Förstår att du ville ha den. Den kan funka till allt möjligt.

    SvaraRadera
  2. Hej Katarina, vad roligt att du kollar in. Visst är den fin den gamla tunnan. På nåt vis blir den ännu finare när jag tänker på att jag fick den av en krum gammal västgöte. Den är väldigt stor så jag har funderat på att plantera ett träd i den. Vi får se. Planer planer.

    SvaraRadera

Tack för att du skriver här! Då blir jag glad! Nu kan dessutom vem som helst kommentera, inte bara du som är inloggad i Blogger.