Pippi på pynt

Godafton. Nog är det nödvändigt att ha en stork i trädgården. Bara det är rätt stork. Det duger inte med vilken avskavd fågelusling som helst. Denna fick jag (och min man, men mest jag) i födelsedagspresent av goda vänner i somras. Den är av trä och skulle förmodligen må bäst av att flytta in under vintern, men jag tänker att den är så snygg nu med frost på. Och är det någon gång trädgården behöver pyntas så är det så här års. Den får stå kvar.

Det där med trädgårdspynt är annars en känslig historia. Det måste vara rätt i sammanhanget för att förstärka stämningen du försöker skapa. Är pyntet det minsta lite fel på platsen förstör det i stället. Men enda sättet att veta om det passar är att försöka. Flytta runt och känna efter.

När det blir rätt älskar jag pyntet. Och visst kan det vara jättesnyggt med gräll plast och svulstiga statyer, men själv har jag svårt att placera det. Det enklaste sättet att få pyntet att passa in är annars att använda naturliga material, gärna lite avskavda men det blir de ju ganska fort i ändå utomhus, och placera dem i skymundan. Jag har till exempel en fantastisk liten Blocketköpt flodhäst i betong som står långt bak en rabatt under ett träd. Den pockar inte på uppmärksamhet förrän man kommer i närheten, men då tillför den desto mer. Tycker jag i alla fall.